Onsdagen den 27 november, hölls ett Landsbygdsråd där politikerna och tjänstepersonerna från kommunen, Leader Nordvästra Skaraborg och F7 fick möta invånarna i Tun med omnejd.

Inledning och välkomna

• Bertil Jonsson, kommunstyrelsens ordförande, hälsar välkommen.
• Malin Olsson Lundqvist inleder med att berätta om sitt uppdrag- ’En väg in för landsbygdsfrågor’, kvällens dagordning och processen kring Landsbygdsråden, med hänvisning till referensgruppens inflytande.
• Det nämns att ett återkopplingsbrev skickas efter varje Landsbygdsråd till de som skrivit upp sina e-postadresser på deltagarlistan som skickas runt.
  

Vad händer med radhusen på Svensrovägen?

Svar från Näringslivschef Anna Sundbom:

Hej Malin!

Nu har jag pratat med Zlatko, ägaren till radhusen. Han håller på och renoverar husen och är snart klar. De kommer att läggas ut för försäljning, antingen i klump eller enskilt.

• Malin läser upp svar på medskick från referensgruppen från AB bostäder, om vad som gäller vid vinterväghållningen i Tun.

Undermålig snöröjning

Snöröjningen har varit dålig och AB bostäders byggnader sopas inte av på trappor mm.

Rörigt och ingen visste riktigt kring samordning

Med många olika aktörer och vem ansvarar för vad? Exempelvis hemtjänsten hos de äldre.

Svar från AB Bostäder:

Hej Malin!

Bra att ni hör av er.

Vi använder oss av en entreprenör för vinterväghållning av gångvägar på Egnahemsvägen/Kvarngatan 2 och Kvarngatan 1.

Trappor och det som anses tillhöra lägenheten ska normalt sett skötas av hyresgästen själv.

I den mån vi har möjlighet försöker vi naturligtvis att hjälpa till så mycket vi kan.

Men alltså inget som normalt ingår.

En del klarar själva, en del hjälper sina grannar, en del tar hjälp av anhöriga.

Vet att vi hade en trevande inledning av vintern förra året, men fick uppfattning att det blev bättre och bättre.

Jag kommer träffa entreprenören inom kort och då framföra att det finns viss förbättringspotential.

Så här står det i vår folder ta hand om din uteplats som samtliga hyresgäster med marklägenhet har fått till sig.

Hårdgjorda ytor:

Gångar och uteplatser sköts av dig som hyresgäst, tex att rensa mellan plattor, rensa mossa och kantbeskära gräsmatta. Snö och halkbekämpning ska utföras av dig som hyresgäst som hör till din marklägenhet. Vissa undantag finns för dig som hyr en sk seniorlägenhet.

De lägenheter vi har i Tun är marklägenheter.

• Dialog kring mer aktiviteter i Tun. Vilka behov finns och vad kan vi utveckla tillsammans? Inspiration från Leader Nordvästra Skaraborg
• F7 Såtenäs deltar i diskussionen och ger en nulägesbild och av sitt arbete framåt
• Dialog om Mötesplatsen med enhetschef från Sektor social välfärd
• Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Med kommunens trygghetssamordnare.

Dialog kring mer aktiviteter i Tun. Vilka behov finns och vad kan vi utveckla tillsammans? Inspiration från Leader Nordvästra Skaraborg

• Lovisa Johansson Hollsten, verksamhetsledare på Leader Nordvästra Skaraborg, presenterar sig själv.

Bakgrund

• Leader Nordvästra Skaraborg är en del av kommunens och EU:s sätt att jobba med landsbygdsutveckling. Det är viktigt att beslut ska fattas lokalt och att utvecklingsstöd finns för det.
• Vad behövs för en ledande landsbygd?
• Lovisa berättar att när det saknas saker måste det tas ett steg för att göra något nytt, eller rädda något gammalt. En möjlighet måste ses och energi måste finnas för att ta ett nästa steg. Mötesplatser är grunden för detta.
• I vissa sammanhang har Lovisa haft en kontakt genom åren i Tun.

Goda exempel FramtidNossebro

• FramtidNossebro är en förening i Nossebro som Leader Nordvästra Skaraborg har stöttat. Nossebro har en liknande historia som Tun.
• Föreningen har varit aktiva i många år och de har gett en energi i föreningslivet.

• Ett projekt som föreningen har sökt stöd för hos Leader Nordvästra Skaraborg är en kvarn som har stått i centrum som varit ägd av privata fastighetsägare. Tänk om man kunde göra något kul med den? Kan man ha en mötesplats i den lokalen för att lära sig mer om Nossebro? Dessa frågeställningar har lett till idén av att rusta upp kvarnen.
• Nu har det blivit en restaurang i kvarnen- Nosse Kvarn.
• I samband med utvecklingen av strandpromenaden, har föreningen även varit aktiva i att anlägga konst längst Nossan,

• Ett annat exempel omfattar ett studieförbund har sökt stöd. De har genom det beviljade stödet fått en bättre kontakt med sin målgrupp.

Medskicket är att engagemang går i vågor. Det måste fortsätta pratas med varandra. Platsen måste finnas för att utbyta idéer.

Process

• Om man kommer på att man skulle vilja ha ett stöd för landsbygdsutveckling kan man höra av sig och söka stöd hos Leader Nordvästra Skaraborg.
• Först pratar man om idéerna med Leader. Hur löser vi rätt problem?
• Tips: Var ute i god tid!

Hur är stämningen i Tun? Är man trötta på projekt eller skulle man kunna tänka sig ett nytt utecklingsprojekt? (Frågan går ut till boenden)

• En boende berättar att de har tidigare söka stöd för landsbygdsutveckling, och fått 600.000kr beviljat. I samband med detta tog de fram idéer och kartor. Men när projektet skulle sättas i verket saknades det pengar.
• Lovisa frågar om dessa idéer kan utvecklas.

• En boenden berättar om att de har i samband med projektet ovan även önskat en busskur från Västtrafik.
• Lovisa berättar att investeringsandelen beror på vad det blir för projekt som önskas.

• Malin frågar Lovisa om en lokal mobilisering, som får fler att engagera sig kan läggas upp som en projektidé?
• Lovisa berättar att det finns möjligheter för detta.

• En fråga som uppkommer är om macken söka medel från Leader?
• Lovisa berättar att hon är intresserad av att höra mer. Det finns potential för Leader nordvästra Skaraborg att diskutera nytänkande på macken.

Kontaktuppgifter:

• Lovisa Johansson Hollsten. Verksamhetsledare och kontaktperson för nya projektidéer lovisa@leadernvskaraborg.se 0702-57 70 39.

F7 Såtenäs deltar i diskussionen och ger en nulägesbild och av sitt arbete framåt

Torbjörn Lingvall från F7 presenterar sig själv. Därefter delar ut Torbjörn en folder till de boendena. Allmän information finns i foldern.

Bakgrund

• F7 är en stor arbetsgivare i regionen. Verksamheten bedrivs också i Thailand, Ungern, Brasilien, Såtenäs, Linköping, Arlanda Stockholm och Karlsborg.
• Torbjörn berättar att det är en allvarlig situation i vår värld. Uppgiften som F7 har är inte endast att försvara oss utan också att försvara vår allians (en del av NATO) (med en betoning det nordiska samarbetet). Operationsområdet är större än endast Såtenäs och över Vänern.
• Sveriges territorium skyddas hela dygnet runt.
• Olika flygmaskiner som tillhör NATO kan finnas uppe i flygfältet.
• F7 tar också hem svensk personal, utför sjuktransporter, opererar personal ombord. Detta är på uppdrag av MSB.

• Gränskommunerna jobbar också i totalförsvarsfrågorna. Bredskapshandläggarna på kommunal nivå arbetar med att göra planerna för oss.
• Ett bra samarbete med Länsstyrelsen finns också, för att öka på planeringen som i slutändan ska hjälpa invånarna.

Boendes medskick

• En boende berättar att de anställda också bör bo i Tun. En möjlighet för detta finns, istället för byggstopp. ’En möjlighet istället för en begräsning måste ses’, berättar den boende. Det finns många möjligheter för att samhället ska växa
• Torbjörn tar frågan vidare, och berättar att ska det byggas något i Försvarsmakten tar det 10års handläggningstid.
• Försvaret vill vara med i dialogen om frågan med kommunen.
• Det finns 2 värden med byggstopp.

• En boende berättar att cykelmöjligheter i Tun behöver utvidgas. De berättar om exemplet GC-väg mellan Grästorp och Flakeberg.

• En boende berättar att 40km/h inte hålls vid avsmalningen i Tun.
• Frågan skickas vidare till kommunpolisen.
• Torbjörn berättar att det även finns en militärpolis som kontrollerar hastigheten på militärfordon.

Framtid

• En ny tillfartsväg planeras. Försvaret håller på att bygga om för att undvika Tun. Var kommer den ligga? Den kommer troligtvis att dras där Tunet ligger, men det är inte bestämt.
• Det planeras att byggas om från Gärstorpsvägar för att undvika den tunga trafiken. Förstärkt huvudbanan för att starta norrut, ut över Vänern.
• F7 har begränsade start- och landningar över Tun.

• Miljödomstolarna har tagit ett beslut om bullervärde och decibel som är ett bekymmer, särskilt för de större transportflygplan. Herkules ska bytas mot den brasilianska C390, en tystare maskin. JAS ska bytas ut mot GRIPEN-E.
• F7 är så miljömedvetna som det är möjligt.

• I NATOS tillträde ska väga, järnvägar och infrastruktur förbättras för svenska invånare. Anslag finns att få från NATO och EU, inte endast skattepengar.

• En boende ställer frågan- Hur ställer sig F7 till att det inte finns ett akutsjukhus i Lidköping?
• NATO ställer tillgänglighet för närhet till sjukhus.
• Regionen har inte ställt frågan till försvarsmarken om detta.
• F7 jobbar för att öka sjukvården i närheten.

• Fråga- Finns det skyddsrum i Tun?
• Torbjörn rekommenderar att kika på nätet.

• Fråga- Kommer bullerområdet ändras av de nya maskiner? Ska det byggas om, ändras?
• Torbjörn berättar att FIM, inspektörer för hälso- och miljö är med och gör bullermätningar. Därefter får försvaret bedöma vad som kan och inte kan göras.
• Inga nya ljudmätningar har gjorts med de nya maskinerna. När den väl kommer hit, ska bullermätningar ske. Därefter kommer de få veta vad som behöver göras.

• En boende frågar om värnplikten kan låna böcker på biblioteket?
• Det finns alla möjligheter för personalen att komma hit.
• Många i personalen söker aktiviteter i närområdet.
• Dagens aktiviteter som finns att göras är begränsade, därav vill F7 bidra till aktiviteter. Värnplikten har några ekonomiska resurser för att hjälpa till och utöka aktiviteterna. B.la. har cyklar köpts till många som tillhör försvaret.
• Mer förslag för detta kan diskuteras mer med Torbjörn.

• Fråga om tillgänglighet till badet på sommaren. Tidsperioden för bad är begränsad. Detta är styrt av andra regelverk

Kontaktuppgifter:

• Torbjörns kontaktuppgifter

Malin tackar för Torbjörns tid och ger de boendena 3 samtalsfrågor som kan diskuteras medan vi fikar.

Samtal kring frågor:

• Hur kan vi bli fler som vill engagera sig i Tuns utveckling?
• Är projekt en väg att gå för detta?
• Kan vi skapa en arbetsgrupp, vilka ska ingå?

Efter samtalen så återkopplades kort i storgrupp och Malin tar med sig kvällens samtal som underlag till Intresseföreningen som avgör vad som blir nästa steg.

Dialog om Mötesplatsen med enhetschef från Sektor social välfärd

Petra Vedebrand, enhetschef från Sektor social välfärd, presenterar sig själv.

’Det förebyggande och hälsofrämjande mötet ger flera friska år.’

• Petra ber de boenden att pitcha Tun. Vad är bäst med Tun?
• Allt
• Snälla människor
• En jättebra skola

Bakgrund

• Det finns ingen möjlighet att bemanna samma personal för senior gympa längre. Sjuksköterskorna måste flyttas från mötesplatsen och andra professioner får kliva in.
• 11 mötesplatser och 3 träffpunkter finns i kommunen.

Syftet med mötesplatserna & träffpunkter

• Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet- Hur kan vi få seniorerna att ha fler friska och goda år?
• Man kan få fler friska år. Den metaboliska åldern kan mätas. Det är aldrig för sent att börja träna och äta bättre. Det är viktigt att jobba med sociala gemensamma, fysiska aktiviteter, goda matvanor, och meningsfullhet,

Petra berättar att hon vill bemanna och att hon vill skapa ett seniorråd.

• Det finns flera olika mötesplatser och träffpunkter i Lidköpings kommun.
• Funktioner inom det förebyggande som kan användas.
• Det finns 125 antal volontärer som är inskrivna i Lidköpings kommun. Allting från 18 till 97 år. Det finns inga begränsningar på vad en volontär kan göra. Man kan även få en utbildning.

Tuns träffpunkt

• Den nuvarande personalen ska sluta vara värdinnor. Ny bemanning ska ske med aktivitetselever.

Petra berättar att hon vill ha ett seniorråd för att diskutera exempelvis vilka aktiviteter som man uppskattar och vill ha på mötesplatsen. Det har varje träffpunkt och seniorplats. Minst 2 gånger i året ses de. Den som är intresserad kan kontakta Petra. Ny-öppning blir den 16 januari.

• En fråga som kommer upp är om det kan fortsättas med cirkelträning?

Petra berättar om så önskas kan det fortgå. Den nuvarande personalen ska bara bytas ut mot nya.

• 3h i veckan finns att bemannas.

• En boende berättar att Verksamheten i Tuns församlingshem finns varannan måndag efter middag finns Cafe Grace kl 13:30 i Tuns församlingshem. Social samhörighet. Fika erbjuds.

• En boenden efterlyser matsalens öppnande igen.

• Petra ber att prata vidare om detta.

Hur kan vi tillsammans öka tryggheten på landsbygdens orter? Med trygghetssamordnaren

Dag Stulen, trygghetssamordnaren i kommunen, presenterar sig själv.

Anmälda brott

• Dag stulen visar en statistik över anmälda brott i Tun. År 2021, 2022,2023 och 2024. Antalet anmälda brott har minskat från 54 år 2023 till 37 år 2024.

• Dag frågar boendena om den upplevda och faktiska tryggheten i Tun.
• Ur en trygghetssynpunkt berättar Dag att det har varit ett bra år. Om något sker ska polisen kontaktas.

Bedrägerier- ett samhällsproblem

Dag uppmanar till att göra följande för att skydda sig mot telefonbedrägerier:

• lägga på luren
• logga inte in
• lite inte på alla!

Affischer med ovan finns att ta under landsbygdsrådet.

• En boende berättar att väntetiden är för lång när 114 14 rings.
• Dag berättar om en polisanmälan vill göras är det mer effektivt att göra denna via nätet. Flera saker finns att göra på polisens hemsida. En boende berättar att det är ett stort problem för äldre att hänvisas till hemsidor i samhället.

• En boende berättar om Safe Land- grannsamverkan som finns. Det är ett sätt att hjälpa varandra.

112 rings om det är ett pågående brott.

Dags medskick är- Var mån om varandra och hjälp varandra!

• En boende frågar om det fortfarande är ett alternativ att komma in på polisen för att få hjälp
• JA, det är det!

Avslutning

Malin Olsson Lundqvist tackar för ett givande möte, och lämnar order till Bertil Jonsson.

Bertil Jonsson och Gustav Edvinsson tackar för diskussionen och avslutar därefter mötet.

Bertil Jonsson hälsar välkommen

Malin Olsson Lundqvist presenterar sig själv och rollen som landsbygdsutvecklare

Presenterar även upplägget för landsbygdsråden:

1. Medborgardialoger på fem platser på landsbygden- Vinninga, Järpås, Tun, Örslösa och Kållandsö och utifrån önskemål gör vi nu ett besök i Mellby Gillstad och Lovene
2. Innan själva rådet så har vi referensgruppsmöten med boenden på orten för att välja ut ett antal teman.
3. Bjuder med rätt tjänstepersoner utifrån teman
4. Själva rådstillfället
5. Återkoppling via brev till dem som skrivit upp sina e-postadresser på deltagarlistan.

Möjlighet för finansiering via landsbygdsutvecklingsmedel på kommunen.

Exempel på tidigare beviljade bidrag: Hundrastgård i Tun, discgolfbana, Vinninga delfinans och pumptrackbanan i Järpås.

Teman för kvällen

• Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter
• Lekplatser - Hur resonerar kommunen kring frågan?
• Dialog kring aktiv fritid för unga
• Information och samtal kring säkra vägar
• Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv

Angelique Ohlin och Anneli Isberg driftsledare Sektor service

Fråga kring att man önskar en lekplats i Mellby.

Håller på med lekplatsutredning som kommer att pågå i tre år till. Vill göra färdigt det som är påbörjat. Begränsat med pengar och det blir dyrare att bygga. Jobbar idag även mycket med stock och stenar. Finns inte mycket kommunal mark. Skötsel och drift finns det inte pengar avsatta till just nu.

Fråga: Mellby växer flera barnfamiljer har flyttat hit, möjlighet att använda mark vid sopstation där är kommunal mark. Är platsen bra?

Kanske inte ideal för att ta sig dit med nuvarande trafiksituation.

Historik lekplatsutredning har man jobbat med under 10 år. De är inte klara med dess målsättningar så man har förlängt den i tre år till. Det är två i Filsbäck, en i Vinninga och en i centrum kvar. I den gamla lekplatsutredningen finns inte Mellby/Gillstad med. Finns inga driftpengar härute. När nästa ”omgång” kommer kanske Mellby ev komma ifråga.

Tennisplan hur många år måste man vänta på nytt nät?

Möjlighet att söka pengar för att göra något på ”privat” mark

Detta har varit en lång process som pågått länge 37 år Tidigare svar kommunen gör bara åtgärder på egen mark

Drift och tillsyn av lekplats. Tillsyn en gång i veckan.

Medborgarförslag/synpunkt har lämnats in om att måla linje på ytan vid sopstationen. Vad har hänt med detta - ingen återkoppling har varit.

Belysning i spåret. Spåret är föreningsägt med ett avtal som är 50 år gammalt med markägare som inte är kommunens. Finns vissa juridiska problem innan belysningen kan förnyas.

Om man har synpunkter, felanmälningar och åsikter om kommunen så är funktionen på lidkoping.se längst ner på första webbssidan som heter ”Tyck till om kommunen” eller ”Gör en felanmälan” jättebra funktioner. Då går frågan till rätt tjänsteperson på kommunen och man får en personlig återkoppling på sin fråga/synpunkt. Det finns även en felanmälningsapp som man kan ladda ner.

Trygghetssamordnare Dag Stulen

Kommunpolis Anders Krullen Johansson

Samverkansöverenskommelse och medborgarlöfte 2årigt. Jobbar mycket praktiskt. Viktigt att få input om saker händer. På polisen.se finns möjligheter att ge tips eller göra anmälan.

Anmäl brott | Polismyndigheten Länk till annan webbplats.

Om man lämnar tips ge även telefonnummer så Anders kan ringa upp.

Problem i Mellby Mellbyvallen och Bygdegården. Annars är området väldigt bra och lugnt.

EST effektiv samordning för Trygghet. Finns även en kommunövergripande grupp, lägesbildsgruppen som träffas varannan vecka.

Ungdomschef Per Dahlberg blev tyvärr tvungen att lämna hastigt återbud. Karolin kommer att svara på era frågor så gott hon kan.

Karolin Järnsparv, utvecklingsledare Unga och delaktighet, Sektor social Välfärd.

Vad som styr Barnkonventionen

Nationell ungdomspolitik och gäller för alla unga mellan 13-25 år.

Nationell ungdomspolitik som gäller för alla unga mellan 13-25 år. Artiklarna 1-42 är lag sedan 2020. Barnkonventionens grundprinciper: Artikel 2. Alla barn har lika värde och rättigheter, Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, Artikel 6 Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling samt artikel 12 Alla barn har rätt att få uttrycka sin mining och få den respekterad i alla frågor som berör barnet.

Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.

Demokratin utmanas på olika nivåer: Sjunkande valdeltagande, ökad polarisering och en minskad tillit till samhället. Unga är engagerade i politik och samhällsfrågor, men engagemanget skiljer sig utifrån ungas olika förutsättningar, livs- och uppväxtvillkor. Undersökningar visar att det är svårt för unga att hitta vägar in i politiska sammanhang och SKR lyfter att skolan sällan fyller den roll som den gjort tidigare som arena för möte mellan unga och politiker.

Medborgarnas engagemang och deras roll som förändringsaktörer av största betydelse. Ett aktivt deltagande är inte bara viktigt för vår demokrati utan också för att samhället ska bli mer inkluderande och hållbart. Men också ett attraktivt samhälle där man trivs och vill stanna kvar eller flytta tillbaka till.

Inflytande och delaktighet ingår i folkhälsopolitikens målområden. Att vara del av ett socialt sammanhang, ha inflytande och kontroll över sitt liv är viktigt för människors hälsa. Att stärka ungas möjligheter att påverka sin vardag är en viktig utgångspunkt lokalt.

Skillnader i samhällsengagemang: Tjejer, hbtqi-personer, inrikes födda, unga med föräldrar med lång utbildning och unga utan funktionsnedsättning är i högre grad både intresserade och engagerade än andra unga. Sociala nätverk och en omgivning som är samhällsengagerad främjar ungas engagemang medan tidsbrist, psykisk ohälsa, ekonomi, otillgänglighet och brist på kunskap kan vara hinder för engagemang.

Jämlikt innebär inte att alla behöver samma sak utan att de som behöver mest får mest.

Att jobba med: vad vet vi om barn och ungdomar i Lidköping vilka forum finns eller behöver skapas. Ungdomsråd håller på att skapas. Karolin är ute på gymnasie och högstadier för att hitta intresserade ungdomar för att se vad som är behovet.

Ungdomar har väldigt olika förutsättningar för att engagera sig. Viktigt att inte hitta på former som ungdomar inte vill ha.

Fritid för unga

Ungdomschef Per Dahlberg var inte på plats, men det här var medskick från honom så hoppas vi att vi kan återkomma i ämnet.

• Ung i Lidköping – fritidsgårdar, Café Iris, arrangemang, uppsökande verksamhet, skolbesök, pop up med bussen
• Fältverksamhet – skolor
• Föreningsbidrag

Hur ser uppsökandeverksamheten ut? Kan det komma aktiviteter till Mellby (bussen)? Svar: Möjlighet finns om det finns mottagare.

Inspel, det finns möjlighet att spela pingis i bygdegårdens källare. Kan man inte bygga något kring det?

Finns det skolvärdinnor idag?

I skolor finns socialpedagoger och andra resurser tex fältare

Kontakt:

Karoline Jernsparv, utvecklingsledare

karoline.jernsparv@lidkoping.se

Per Dahlberg, enhetschef

per.dahlberg@lidkoping.se

Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv

LiMTAB Eva-Lena Beiron, VA-chef

Dagvatten – generellt

Vad görs åt översvämningarna?

Svar jobbar uppströms med fördröjning/avledning och få bort ”felkopplingar”

VA-huvudmannen har ansvar för avledning av dagvatten upp till
”10-årsregn” inom verksamhetsområde

• Dimensionering för 10-årsregn: Ledningsnät för dagvatten ska dimensioneras för att klara ett 10-årsregn, alltså ett regn som statistiskt inträffar en gång per 10 år. Regn som överstiger denna nivå måste ledas bort ytledes.
• Äldre normer för ledningsnät: Många äldre ledningsnät är dimensionerade för mindre regn (1-, 2- eller 5-årsregn) beroende på dåtidens standarder, och ledningarna är designade att hålla i 50-100 år.
• Klimatanpassning: Numera lägger man till en klimatfaktor i dimensioneringsnormerna för att möta ökade regnmängder. Dock klarar ledningsnätet inte extrema skyfall – de måste fortfarande avledas ytledes.

• 100-årsregn/skyfall: Vid samhällsplanering bör man säkerställa att ett 100-årsregn inte skadar bebyggelse genom att anpassa markhöjder.
• Dikningsföretag på landsbygden: På landsbygden hanteras vattenavledning ibland av dikningsföretag, där markägare har gemensamt ansvar enligt andelstal. Vissa av dessa markavvattningsföretag är aktiva, medan andra inte underhålls längre. Här finns en problematik

Vad gör vi som VA-huvudman?

• Dagvattenseparering framåt – dagvattenledningar är inte helt utbyggda – vi kommer komplettera med det där det behövs.
• Krav på dagvattenseparering. Vi kommer ställa krav på att fastighetsägare också dagvattenseparerar inom tomtmark. Dagvatten och dräneringsvatten får inte ledas till spillvattenledning. Det framgår av ABVA.

Vad kan du som fastighetsägare göra?

• Redan nu kan fastighetsägare bidra genom att koppla bort stuprörsvatten från spillvattenledning (tar man omhand om allt dag- och dränvatten lokalt kan man få reduktion på taxan)

• Ska du gräva på din tomt? – hör av dig!
  Vid omläggning av ledningar på tomtmark bör man som fastighetsägare förbereda och koppla rätt på sin del. Vi upprättar dagvattenservis om det saknas. Även om dagvattenledning inte finns utbyggd utanför tomten så är det lätt att koppla om sen när vi kommer med vår ledning – då behöver du inte göra om en gång till.

Lokalt om VA i Mellby

• Mycket tillskottsvatten
  • Orsakar bräddning vid större regn
  • Inga översvämningar här – men orsakar problem nedströms i Åsaka
  • En del felkopplingar med dikesbrunnar har hittats som kopplats bort – troligen blivit bättre.
  • Få kommunala dagvattenledningar – men en del dikningsföretagsledningar
• Planeras viss ombyggnad av ledningar, men vi avvaktar tills man vet om detaljplan i nordöstra hörnet kommer bli aktuell.

Lokalt om VA i Gillstad

• Kommunalt verksamhetsområde dagvatten – dagvattenledningsnät
• Översvämningar vid skyfall – i några källare, men huvudsakligen ytledes
• Finns felkopplingar på fastigheter och saknas lite dagvattenledningar
• Relinat många spillvattenledningar i området och tätat lock
• Dikningsföretag – ledning genom området
  • Stora ytor uppströms som vatten avleds från i dikningsföretagets ledning
  • Det kommunala verksamhetsområdet ansluter också till dikningsföretaget
  • Kollapser på ledning uppströms VA-huvudmannens dagvattenledningsnät som delvis åtgärdats – återstår någon del där det måste kommas överens med fastighetsägare
  • Åtgärder gjorda på kommunens mark i anslutning till Gillstad – bl a vallar

Lokalt om VA i Lovene

• Spillvattenledning genom området avleder spillvatten från såväl Järpås och Lovene.
• Mycket tillskottsvatten som orsakat många källaröversvämningar – i så väl Järpås som Lovene.
• Vi har gjort ett stort utredningsarbete. En del stuprör felkopplade på tomtmark, många dräneringar belastar spillvattenledningen.
• Ombyggnader planeras. Vi börjar i Järpås för att inte dränka Lovene som ligger nedströms
• Komplettering med vissa dagvattenledningar. Utbyggnad av dagvattenledning planeras ske i Skogsgatan i vinter.
• Bräddbrunn vid pumpstation byts ut (pågår)

Limtab planerar att bygga ett nytt reningsverk där byggstart är planerat till 2026 och det ska vara klart 2029.

Projektet innefattar även omfattande arbete med att lägga nya ledningar till och från det nya verket. Det befintliga är gammalt och har för låg kapacitet. Den befintliga platsen är olämplig med översvämningsrisk och närhet till planerade bostäder.

Allt ska vara löst 2029 då det nya reningsverket ska stå klart. Projektet har gått ut på anbud och intervjuer kommer ske till jul och kan vara klart efter nyår för att börja detaljprojektera.

Byggstart förhoppningsvis 2026 vid Ekestubben, norr om Hovby flygfält. Antagen budget 1105 miljoner kronor.

Taxorna är låga i Lidköping som det är i dag jämfört med andra kommuner. Det kommer komma taxehöjningar framåt när underhållet kommer ikapp oss.

Läs mer om Ängens Arv Länk till annan webbplats.

Tora Gustafsson, chef på Strategisk Planering, Sektor samhälle

Angående farliga vägar, särskilt lyfts bymiljövägen i Mellby upp som mörk och att det är svårt att se om det går någon på sidorna. Det ställs också frågor om utfarter och korsningar i Lovene som är farliga.

Svar:

Detta är Trafikverkets vägar och då har de också ansvar. Synpunkter och frågor ställs via Frågor till Trafikverket - E-tjänstportalen Länk till annan webbplats. då ska det komma en återkoppling på ärendet. Gör det inte det kan kommunen försöka hjälpa till att undersöka varför det inte kommit svara eller återkoppling på frågorna. Men viktigt att synpunkterna kommer till rätt instans.

Ang bymiljövägen i Mellby så tar Tora med sig frågan om chikaner som kanske en möjlig åtgärd för att öka säkerheten.

Cykelvägar på landsbygd

Investeringsmedel i budget årligen från och med 2023

Även utrymme för projekttjänst, 2 år

Projektledare anställd september 2023

Tre olika typer av cykelvägsutbyggnad på landsbygd

Cykelvägar utmed Trafikverkets vägar (beroende av tilldelning från Trafikverket, men hållbart över tid. Höga investeringskostnader och tar tid)

Cykelleder på befintliga vägar

Utbyggnad av cykelvägar på privat mark finansierat av kommunen

Utmaningar med att ”bygga cykelväg” från kommunens sida

Det behöver finnas ett lokalt driv i frågan, ex som det finns på Kållandsö nu kring Läcköleden.

Driftsfrågan

Möjligheter med cykelleder:

Lättare att komma fram på befintliga vägar

Fortfarande utmaningar med markägare

Kräver fortlöpande personalresurser men inte så stora investeringar

Driftfrågan fortfarande en utmaning

Om man har synpunkter, felanmälningar och åsikter om kommunen så är funktionen på lidkoping.se längst ner på första webbssidan som heter ”Tyck till om kommunen” eller ”Gör en felanmälan” jättebra funktioner. Då går frågan till rätt tjänsteperson på kommunen och man får en personlig återkoppling på sin fråga/synpunkt. Det finns även en felanmälningsapp som man kan ladda ner