Landsbygdsråd
Landsbygdsrådet är ett forum där vi träffas och utbyter information idéer och strategier för en positiv landsbygdsutveckling och ett gynnsamt företagsklimat på landsbygden.
Stärka dialogen
Efter varje landsbygdsråd skickas det ut ett uppföljningsbrev där frågor som har kommit upp på mötena besvaras
Mellby/Gillstad/Lovene 14 november 2024
Bertil Jonsson hälsar välkommen
Malin Olsson Lundqvist presenterar sig själv och rollen som landsbygdsutvecklare
Möjlighet för finansiering via landsbygdsutvecklingsmedel på kommunen.
Exempel på tidigare beviljade bidrag: Hundrastgård i Tun, discgolfbana, Vinninga delfinans och pumptrackbanan i Järpås.
Presenterar även upplägget för landsbygdsråden:
- Medborgardialoger på fem platser på landsbygden- Vinninga, Järpås, Tun, Örslösa och Kållandsö och utifrån önskemål gör vi nu ett besök i Mellby Gillstad och Lovene
- Innan själva rådet så har vi referensgruppsmöten med boenden på orten för att välja ut ett antal teman.
- Bjuder med rätt tjänstepersoner utifrån teman
- Själva rådstillfället
- Återkoppling via brev till dem som skrivit upp sina e-postadresser på deltagarlistan.
Teman för kvällen
- Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter
- Lekplatser - Hur resonerar kommunen kring frågan?
- Dialog kring aktiv fritid för unga
- Information och samtal kring säkra vägar
- Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv
Lekplatser - Hur resonerar kommunen kring frågan?
Angelique Ohlin och Anneli Isberg driftsledare Sektor service
Fråga kring att man önskar en lekplats i Mellby.
Håller på med lekplatsutredning som kommer att pågå i tre år till. Vill göra färdigt det som är påbörjat. Begränsat med pengar och det blir dyrare att bygga. Jobbar idag även mycket med stock och stenar. Finns inte mycket kommunal mark. Skötsel och drift finns det inte pengar avsatta till just nu.
Fråga: Mellby växer flera barnfamiljer har flyttat hit, möjlighet att använda mark vid sopstation där är kommunal mark. Är platsen bra?
Kanske inte ideal för att ta sig dit med nuvarande trafiksituation.
Historik lekplatsutredning har man jobbat med under 10 år. De är inte klara med dess målsättningar så man har förlängt den i tre år till. Det är två i Filsbäck, en i Vinninga och en i centrum kvar. I den gamla lekplatsutredningen finns inte Mellby/Gillstad med. Finns inga driftpengar härute. När nästa ”omgång” kommer kanske Mellby ev komma ifråga.
Tennisplan hur många år måste man vänta på nytt nät?
Möjlighet att söka pengar för att göra något på ”privat” mark
Detta har varit en lång process som pågått länge 37 år Tidigare svar kommunen gör bara åtgärder på egen mark
Drift och tillsyn av lekplats. Tillsyn en gång i veckan.
Medborgarförslag/synpunkt har lämnats in om att måla linje på ytan vid sopstationen. Vad har hänt med detta - ingen återkoppling har varit.
Belysning i spåret. Spåret är föreningsägt med ett avtal som är 50 år gammalt med markägare som inte är kommunens. Finns vissa juridiska problem innan belysningen kan förnyas.
Hur skapar vi trygghet tillsammans på Landsbygden
Trygghetssamordnare Dag Stulen
Kommunpolis Anders Krullen Johansson
Samverkansöverenskommelse och medborgarlöfte 2årigt. Jobbar mycket praktiskt. Viktigt att få input om saker händer. På polisen.se finns möjligheter att ge tips eller göra anmälan.
Anmäl brott | Polismyndigheten Länk till annan webbplats.
Om man lämnar tips ge även telefonnummer så Anders kan ringa upp.
Problem i Mellby Mellbyvallen och Bygdegården. Annars är området väldigt bra och lugnt.
EST effektiv samordning för Trygghet. Finns även en kommunövergripande grupp, lägesbildsgruppen som träffas varannan vecka.
Anmälda brott 2022-01-04 - 2024-10-30, inskrivningsdatum | |||
Brottskategorier | 2024 | 2023 | 2022 |
Total | 76 | 90 | 87 |
Ej brott | 12 | 4 | 1 |
Våldsbrott | 2 | 3 | 5 |
Trafikbrott | 11 | 9 | 17 |
Övriga brott mot person | 3 | 5 | 3 |
Tillgreppsbrott (exkl i butik) | 9 | 9 | 6 |
Tillgrepp i butik | - | 1 | - |
Bedrägeribrott m.m. | 6 | 18 | 10 |
Övriga BrB-brott | - | 1 | 1 |
Skadegörelsebrott | 2 | 2 | 3 |
Övriga specialstraffrättsliga brott | - | 4 | 6 |
Lokala trafikkoder | 26 | 28 | 28 |
Narkotikabrott | 5 | 6 | 7 |
Dialog kring aktiv fritid för unga
Karolin Järnsparv, utvecklingsledare Unga och delaktighet, Sektor social Välfärd.
Vad som styr Barnkonventionen
Nationell ungdomspolitik och gäller för alla unga mellan 13-25 år.
Artiklarna 1-42 är lag sedan 2020. Barnkonventionens grundprinciper: Alla barn är lika mycket värda, barnets bästa ska beaktas i beslut som rör barn och barnets rätt till liv, utveckling och att bilda sina egna åsikter, uttrycka dem få de beaktade.
och ingen får diskrimineras.
Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt.
Demokratin utmanas på olika nivåer: Sjunkande valdeltagande, ökad polarisering och en minskad tillit till samhället. Unga är engagerade i politik och samhällsfrågor, men engagemanget skiljer sig utifrån ungas olika förutsättningar, livs- och uppväxtvillkor. Undersökningar visar att det är svårt för unga att hitta vägar in i politiska sammanhang och SKR lyfter att skolan sällan fyller den roll som den gjort tidigare som arena för möte mellan unga och politiker.
Medborgarnas engagemang och deras roll som förändringsaktörer av största betydelse. Ett aktivt deltagande är inte bara viktigt för vår demokrati utan också för att samhället ska bli mer inkluderande och hållbart. Men också ett attraktivt samhälle där man trivs och vill stanna kvar eller flytta tillbaka till.
Inflytande och delaktighet ingår i folkhälsopolitikens målområden. Att vara del av ett socialt sammanhang, ha inflytande och kontroll över sitt liv är viktigt för människors hälsa. Att stärka ungas möjligheter att påverka sin vardag är en viktig utgångspunkt lokalt.
Skillnader i samhällsengagemang: Tjejer, hbtqi-personer, inrikes födda, unga med föräldrar med lång utbildning och unga utan funktionsnedsättning är i högre grad både intresserade och engagerade än andra unga. Sociala nätverk och en omgivning som är samhällsengagerad främjar ungas engagemang medan tidsbrist, psykisk ohälsa, ekonomi, otillgänglighet och brist på kunskap kan vara hinder för engagemang.
Jämlikt innebär inte att alla behöver samma sak utan att de som behöver mest får mest.
Att jobba med: vad vet vi om barn och ungdomar i Lidköping vilka forum finns eller behöver skapas. Ungdomsråd håller på att skapas. Karolin är ute på gymnasie och högstadier för att hitta intresserade ungdomar för att se vad som är behovet.
Ungdomar har väldigt olika förutsättningar för att engagera sig. Viktigt att inte hitta på former som ungdomar inte vill ha.
Fritid för unga
- Ung i Lidköping – fritidsgårdar, Café Iris, arrangemang, uppsökande verksamhet, skolbesök, pop up med bussen
- Fältverksamhet – skolor
- Föreningsbidrag
Hur ser uppsökandeverksamheten ut? Kan det komma aktiviteter till Mellby (bussen)? Svar: Möjlighet finns om det finns mottagare.
Inspel, det finns möjlighet att spela pingis i bygdegårdens källare. Kan man inte bygga något kring det?
Finns det skolvärdinnor idag?
I skolor finns socialpedagoger och andra resurser tex fältare
Kontakt:
Karoline Jernsparv, utvecklingsledare
karoline.jernsparv@lidkoping.se
Per Dahlberg, enhetschef
Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA
Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv
LiMTAB Eva-Lena Beiron, VA-chef
Dagvatten – generellt
Vad görs åt översvämningarna?
Svar jobbar uppströms med fördröjning/avledning och få bort ”felkopplingar”
VA-huvudmannen har ansvar för avledning av dagvatten upp till
”10-årsregn” inom verksamhetsområde
- Dimensionering för 10-årsregn: Ledningsnät för dagvatten ska dimensioneras för att klara ett 10-årsregn, alltså ett regn som statistiskt inträffar en gång per 10 år. Regn som överstiger denna nivå måste ledas bort ytledes.
- Äldre normer för ledningsnät: Många äldre ledningsnät är dimensionerade för mindre regn (1-, 2- eller 5-årsregn) beroende på dåtidens standarder, och ledningarna är designade att hålla i 50-100 år.
- Klimatanpassning: Numera lägger man till en klimatfaktor i dimensioneringsnormerna för att möta ökade regnmängder. Dock klarar ledningsnätet inte extrema skyfall – de måste fortfarande avledas ytledes.
- 100-årsregn/skyfall: Vid samhällsplanering bör man säkerställa att ett 100-årsregn inte skadar bebyggelse genom att anpassa markhöjder.
- Dikningsföretag på landsbygden: På landsbygden hanteras vattenavledning ibland av dikningsföretag, där markägare har gemensamt ansvar enligt andelstal. Vissa av dessa markavvattningsföretag är aktiva, medan andra inte underhålls längre. Här finns en problematik
Vad gör vi som VA-huvudman?
- Dagvattenseparering framåt – dagvattenledningar är inte helt utbyggda – vi kommer komplettera med det där det behövs.
- Krav på dagvattenseparering. Vi kommer ställa krav på att fastighetsägare också dagvattenseparerar inom tomtmark. Dagvatten och dräneringsvatten får inte ledas till spillvattenledning. Det framgår av ABVA.
Vad kan du som fastighetsägare göra?
- Redan nu kan fastighetsägare bidra genom att koppla bort stuprörsvatten från spillvattenledning (tar man omhand om allt dag- och dränvatten lokalt kan man få reduktion på taxan)
- Ska du gräva på din tomt? – hör av dig!
Vid omläggning av ledningar på tomtmark bör man som fastighetsägare förbereda och koppla rätt på sin del. Vi upprättar dagvattenservis om det saknas. Även om dagvattenledning inte finns utbyggd utanför tomten så är det lätt att koppla om sen när vi kommer med vår ledning – då behöver du inte göra om en gång till.
Lokalt om VA i Mellby
- Mycket tillskottsvatten
- Orsakar bräddning vid större regn
- Inga översvämningar här – men orsakar problem nedströms i Åsaka
- En del felkopplingar med dikesbrunnar har hittats som kopplats bort – troligen blivit bättre.
- Få kommunala dagvattenledningar – men en del dikningsföretagsledningar
- Planeras viss ombyggnad av ledningar, men vi avvaktar tills man vet om detaljplan i nordöstra hörnet kommer bli aktuell.
Lokalt om VA i Gillstad
- Kommunalt verksamhetsområde dagvatten – dagvattenledningsnät
- Översvämningar vid skyfall – i några källare, men huvudsakligen ytledes
- Finns felkopplingar på fastigheter och saknas lite dagvattenledningar
- Relinat många spillvattenledningar i området och tätat lock
- Dikningsföretag – ledning genom området
- Stora ytor uppströms som vatten avleds från i dikningsföretagets ledning
- Det kommunala verksamhetsområdet ansluter också till dikningsföretaget
- Kollapser på ledning uppströms VA-huvudmannens dagvattenledningsnät som delvis åtgärdats – återstår någon del där det måste kommas överens med fastighetsägare
- Åtgärder gjorda på kommunens mark i anslutning till Gillstad – bl a vallar
Lokalt om VA i Lovene
- Spillvattenledning genom området avleder spillvatten från såväl Järpås och Lovene.
- Mycket tillskottsvatten som orsakat många källaröversvämningar – i så väl Järpås som Lovene.
- Vi har gjort ett stort utredningsarbete. En del stuprör felkopplade på tomtmark, många dräneringar belastar spillvattenledningen.
- Ombyggnader planeras. Vi börjar i Järpås för att inte dränka Lovene som ligger nedströms
- Komplettering med vissa dagvattenledningar. Utbyggnad av dagvattenledning planeras ske i Skogsgatan i vinter.
- Bräddbrunn vid pumpstation byts ut (pågår)
Limtab planerar att bygga ett nytt reningsverk där byggstart är planerat till 2026 och det ska vara klart 2029.
Projektet innefattar även omfattande arbete med att lägga nya ledningar till och från det nya verket. Det befintliga är gammalt och har för låg kapacitet. Den befintliga platsen är olämplig med översvämningsrisk och närhet till planerade bostäder.
Allt ska vara löst 2029 då det nya reningsverket ska stå klart. Projektet har gått ut på anbud och intervjuer kommer ske till jul och kan vara klart efter nyår för att börja detaljprojektera.
Byggstart förhoppningsvis 2026 vid Ekestubben, norr om Hovby flygfält. Antagen budget 1105 miljoner kronor.
Taxorna är låga i Lidköping som det är i dag jämfört med andra kommuner. Det kommer komma taxehöjningar framåt när underhållet kommer ikapp oss.
Information och samtal kring säkra vägar
Tora Gustafsson, chef på Strategisk Planering, Sektor samhälle
Angående farliga vägar, särskilt lyfts bymiljövägen i Mellby upp som mörk och att det är svårt att se om det går någon på sidorna. Det ställs också frågor om utfarter och korsningar i Lovene som är farliga.
Svar:
Detta är Trafikverkets vägar och då har de också ansvar. Synpunkter och frågor ställs via Frågor till Trafikverket - E-tjänstportalen Länk till annan webbplats. då ska det komma en återkoppling på ärendet. Gör det inte det kan kommunen försöka hjälpa till att undersöka varför det inte kommit svara eller återkoppling på frågorna. Men viktigt att synpunkterna kommer till rätt instans.
Ang bymiljövägen i Mellby så tar Tora med sig frågan om chikaner som kanske en möjlig åtgärd för att öka säkerheten.
Cykelvägar på landsbygd
Investeringsmedel i budget årligen från och med 2023
Även utrymme för projekttjänst, 2 år
Projektledare anställd september 2023
Tre olika typer av cykelvägsutbyggnad på landsbygd
Cykelvägar utmed Trafikverkets vägar (beroende av tilldelning från Trafikverket, men hållbart över tid. Höga investeringskostnader och tar tid)
Cykelleder på befintliga vägar
Utbyggnad av cykelvägar på privat mark finansierat av kommunen
Utmaningar med att ”bygga cykelväg” från kommunens sida
Det behöver finnas ett lokalt driv i frågan, ex som det finns på Kållandsö nu kring Läcköleden.
Driftsfrågan
Möjligheter med cykelleder:
Lättare att komma fram på befintliga vägar
Fortfarande utmaningar med markägare
Kräver fortlöpande personalresurser men inte så stora investeringar
Driftfrågan fortfarande en utmaning
Örslösa 15 oktober 2024
Dialog kring fritid för unga i Örslösa
Dialog kring aktiv fritid för unga i Örslösa med omnejd
Per Dahlberg, Ungdomschef
Frågeställning
Det behövs fler aktiviteter för unga i Örslösa
Vad finns det för aktiviteter och vad kan kommunen erbjuda, bussen från Ung i Lidköping var endast i Örslösa en gång under hela sommaren. Behövs aktiviteter efter skolan slutat och sysselsätta sig, särskilt på vinter.
Önskemål om ökat antal besök från bussen, särskilt under lov. I bussen finns det småaktiviteter, som discgolf, kasta prick, pyssel. Problematiskt att bussen är mest anpassad för sommaraktiviteter.
I Järpås är det skolan som efterfrågar bussen och samordnar att den kommer ut.
Finns det ekonomisk stöttning att få för att arrangera mer aktiviteter för unga?
Det finns föreningsbidrag att få, ex i Tun. Lämna in en ansökan om föreningsbidrag för aktiviteter.
För att få till en dialog med de unga för att utreda vad de skulle ha för önskemål om aktiviteter kan Per med personal komma ut och hålla ett möte.
Om någon lokalt vill äga frågan så kan man söka landsbygdsutvecklingsmedel för att göra en liten aktivitetsyta i Örslösa eller andra insatser som ungdomarna skulle vilja ha, filmkvällar är ett annat exempel.
Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter
Samtal kring hur vi tillsammans kan öka tryggheten på landsbygdens orter
Trygghetssamordnare, Dag Stulen
Det är tryggt i Örslösa. Inga siffror som visar på annat.
Upplever man i att det är tryggt i Örslösa? De deltagande bekräftar detta.
Om det är otrygghet någonstans så måste man rapportera in - annars vet inte polisen något och kan inte sätta resurser för det.
Trygghet är mycket kopplat till ungdomar och att hålla ungdomarna aktiva. Sysslolöshet gynnar gärna bus.
Polisen går ut till alla 7or och pratar. Kanske borde gå ut tidigare, men det är svårt att få resurserna att räcka till.
Fältsekreterarna är ute och träffar skolor. Fritidspersonal har träffat alla 6or.
Politikerna har avsatt extra medel för att stärka upp sommaraktiviteter för ungdomar i riskzon. Att de ska få en extra vuxenkontakt.
Förslag att Dag och kommunpolis Anders kommer ut och träffar ungdomar vid 24/7.
Malin samordnar med referensgruppen och förmedlar via sociala medier
Information och samtal kring kommunens satsning på alternativa cykelvägar
Information och samtal kring kommunens satsning på alternativa cykelvägar på landsbygden
Martin Björklund, samhällsplanerare
Utgångspunkt
Det skulle vara mycket önskvärt med en cykelväg in till Lidköping från Örslösa. Det har varit initiativ redan från 70-talet för att få till en cykelväg till Lidköping. Föreningen Vänerslingan har också kämpat med att få cykelväg till stan. Cykling har förändrats där många fler uppmuntras att cykla (elcyklel har ju också förändrat förutsättningarna) och Trafikverket har ju sin 0-vision (vilket innebär att cyklingen måste blir säkrare). Det finns ju målpunkter mellan landsbygdsorter också inte bara landsbygden och Lidköping.
Vi har bra cykelvägar i stan, mindre bra på landsbygden.
Problemet är att det oftast är Trafikverkets vägar på landet och de har mycket lagkrav och det ska utredas innan man kan göra något. Det tar lång tid och blir dyrt.
Finns det andra sätt att göra för att få mer framdrift i frågan med cykelvägar på landsbygden? I Lidköping har man gjort en politisk satsning för att få till alternativa cykelvägar på landsbygden genom att tillsätta medel för en projektledare.
Andrea Milakovic har uppdrag att titta på andra möjligheter att få till cykelvägar på landsbygden än via Trafikverket. Detta kan vara alternativa sträckningar än längs vägar, alternativa skötsel- och driftsätt.
Kontaktuppgifter till Andrea Milakovic: andrea.milakovic@lidkoping.se
Exempel som Andrea jobbar med nu är Läcköleden, från Kronocampingen och till Läckö slott.
Frågeställningar om hur ska den gå och hur ska den driftas och underhållas. Det är många olika markägare och många som ska komma överens.
Förutsättningarna är kanske större i Örslösa? Vilka föreningar skulle kunna drifta en ev cykelväg? Skulle ÖSIK kunna göra detta?
Förslag på en sträckning som vi skulle kunna gå vidare med:
Det mest diskuterade förslaget var att om man löser sträckningen fram till Björnegården så kan man sedan cykla via Råda och cykelväg in till staden. Sedan finn ju även utmaningen med hur man kommer över stora vägen vid kyrkan.
Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA
Information om kapacitet för påkoppling till kommunens VA samt information om byggnationen av Ängens arv
Frågeställning: Många har blivit nekade bygglov pga av dålig kapacitet i ledningar och reningsverk. Hur jobbar man på att lösa problemet. Även frågor kring problemen med översvämningar i området.
Eva-Lena Beiron, VA-chef på Lidköpings miljö och teknik ab (Limtab).
Har bott 30 år i Karlstad, bor utanför Mariestad och har jobbat på Limtab sedan augusti i år.
Lidköping ska växa och vi har problem som behöver adresseras.Det är kapacitetsproblem både i ledningar och i avloppsreningsverket.
I Lidköping har vi få verk, i andra kommuner har man fler och mindre. I Lidköping har vi 140 föreningar som är anslutna och det är unikt. I Tofta och Stenhammar har det varit mycket problem där det befintliga ledningsnätet inte räcker till. Det är även ett problem med vattenkapaciteten. I Filsbäck räcker inte kapaciteten till och man behöver öka trycket genom att bygga tryckstegring till Vinninga
Det är mycket tillskottsvatten men det är samma i många andra kommuner. I framtiden kommer man nog behöva ställa krav på att fastighetsägare om att man inte får koppla på tillskottsvatten på spillvattenledningarna. Alla föreningar måste jobba med den frågan.
Limtab har fått ett uppdrag att jobba med arbetssätt och rutiner för dagvattenseparering och se på åtgärder för att minska tillskottsvattnet till ledningarna.
Kommunen har ansvar för 10-årsregn och att ledningarna ska klara det. 100-årsregn ska hanteras genom fördröjning.
Man behöver bygga ledningar längs strandparken med nya ledningar för att förstärka till stan. För att kunna fortsätta ut mot Filsbäck. Ska börja byggas 2025-2026.
Det är stora översvämningsbesvär ut mot Kållandsö, ska bygga ledningar mot Örslösarondellen för att förstärka det bef nätet och avlasta.
Problemet är att det är mycket dagvatten som kommer på spillvattenledningarna. Det kommer bli krav på att lösa detta.
Många av ledningarna byggs på så sätt att vi sedan ska kunna vända på systemet när det nya reningsverket blir byggt. Så det är inte bortkastat med de nya ledningarna när det nya reningsverket tas i drift.
Allt ska vara löst 2029 då det nya reningsverket ska stå klart. Projektet har gått ut på anbud och intervjuer kommer ske till jul och kan vara klart efter nyår för att börja detaljprojektera.
Byggstart förhoppningsvis 2026 vid Ekestubben, norr om Hovby flygfält. Antagen budget 1105 miljoner kronor.
- Taxorna är låga i Lidköping som det är i dag jämfört med andra kommuner. Det kommer komma taxehöjningar framåt. Underhållet kommer ikapp oss nu.
Örslösaspecifika frågor:
Åtgärder efter översvämningar
- Otäta lock har tätats på ledningssystemet i Örslösa
- Bakvattenlås har satts in i en av pumpstationerna så att inte vatten kan trycka in baklänges från bäcken vid högflödessituation
- Omkoppling till separata tryckledningar från pumpstationerna– det har gett god effekt
- Rensning av bäck från Söne till Örslösa pågår
- Ledningar har relinats i Örslösa (då har inläckage i otäta fogar försvunnit)
- Vi är på tå och har tagit fram insatskort tillsammans med Räddningstjänsten för att bättre hantera stora skyfall framåt
- Dagvattenseparering framåt – dagvattenledningar är inte helt utbyggt (inte kommunala gator)
- Redan nu kan fastighetsägare bidra genom att koppla bort stuprörsvatten från spillvattenledning (tar man omhand om allt dag- och dränvatten lokalt kan man få reduktion på taxan)
- Vid omläggning av ledningar på tomtmark bör man som fastighetsägare förbereda och koppla rätt på sin del – hör gärna av er!
Frågestund kring det politiska beslutet om bevarande av Lugnets äldreboende
Frågestund kring det politiska beslutet om bevarande av Lugnets äldreboende
Bertil Jonsson, kommunstyrelsens ordförande
Frågeställning: Vad händer med Lugnet framåt?
Tjänstemannaförslaget var att lägga ner äldreboenden på landsbygden för att bygga nytt i stan, men att lägga ner Lugnet stoppades i nämnden.
Vi har gjort ett bra jobb i Lidköping när vi byggt nytt. När man bygger bra bostäder som passar för äldre såväl trygghetsboenden som bra vanliga boenden. Detta har fått följden att söktrycket är lägre på landsbygden. Örslösa och Järpås är platser som har minskat söktryck. 20 -25 platser är obelagda på dessa särskilda boendena.
Möjligt kanske man kan göra ett mellanform mellan trygghetsboende och särskilt boende. Detta ska vara utan biståndsbedömning. Beslut om någon månad och jobba med dessa riktlinjer. Man har jobbat på detta sätt på andra ställen tex Örkelljunga.
Men Sektor social välfärd har ekonomiska problem, de har 29,8 miljoner i underskott, men har en omsättning 1,2 miljarder. Den ekonomiska biten är något som vi måste jobba med.
Man har renoverat eller håller på och renoverar många av boendena på landsbygden. Det är endast Solhaga som är i så dåligt skick att det inte är möjligt att renovera.
Många bor också kvar hemma och får vård i hemmet och därför färre som flyttar till särskilda boenden.
Där är vi just nu när det gäller Lugnet.
Tack för den här gången!!
Vid pennan
Malin Olsson Lundqvist
0510-776567
Publicerad:
Senast uppdaterad:
Sidansvarig: naringsliv@lidkoping.se