• I det biologiska reningsteget binds fosforn i form av fosfat i biomassa hos bakterier och avskiljs på så vis från avloppsvattnet. Denna reningsmetod kallas Bio-P. En viss typ av bakterier (bio-P-bakterier) kan ta upp och lagra näringsrikt organiskt material i utbyte mot fosfat i en syrefri miljö.
• När bakterierna sedan förs till en syrerik miljö kan de bryta ner den upplagrade lättillgängliga näringen med hjälp av syre, och ta upp mer fosfat än vad de lämnat ifrån sig. Genom att ta ut det bakterierika slammet, när bakterierna är ”fulla” med fosfat, uppnås biologisk fosforrening.
• Det fosfatrika bioslammet förs till ett överskottslamlager där det återigen skapas en syrefri miljö för att få bakterierna att släppa ifrån sig fosfat till omgivande vatten.
• Slammet förtjockas och går tillbaka till processen medan det fosfatrika vattnet förs till en struvitreaktor. Här tillsätts magnesiumklorid och natriumhydroxid som gör att fosforrik struvit fälls ut från vattenströmmen.
• Struvit kan användas som gödselemdel på åkermark. På detta sätt förväntas cirka 30% av inkommande fosfor till reningsverket att avskiljas.

I avloppsvatten från hushåll finns rester av mikroföroreningar så som läkemedel, antibiotika och hormoner som vi har konsumerat. Normalt sett finns inte reningsprocesser på reningsverk som reducerar dessa ämnen. De enskilda substanserna i olika kombinationer påverkar ekosystem och djurliv negativt i sjöarna. På Ängens Arv kommer läkemedelsrening, i form av en ozonreaktor med efterföljande MBBR, finnas för att ta bort dessa mikroföroreningar.

• Ozoneringssteget är en bassäng utformad likt en slalombana där ozon blandas in i avloppsvattnet i början. Vattnet sicksackar sig sedan fram genom bassängen för att ozonet ska få bra kontakttid med vattnet och hinna reagera med mikroföroreningarna.
• När ämnena kommer i kontakt med ozonet bryts de ned till mindre molekyler utan samma effekt som huvudsubstansen.
• Vattnet förs sedan till en MBBR, en bassäng fylld med biobärare där bakterier växer och konsumerar restprodukterna som skapas vid ozoneringen.

Mikroplaster i avloppsvatten kommer främst från tvätt av kläder. Reningsverk idag avskiljer största mängden mikroplaster från avloppsvatten med befintlig rening men den minsta och sista fraktionen är svår att rena bort. Genom att välja skivfilter som efterpoleringssteg kommer även den svåravskilda fraktionen mikroplast gå att rena i större utsträckning. Skivfilter består av flera skivor på rad. På dessa skivor sitter ett filtermaterial med en viss porstorlek som förhindrar partiklar och fibrer från att passera tillsammans med avloppsvattnet genom filtret. Materialet som fastnar på filtret spolas bort och avloppsvattnet är rent nog för att släppas till Lidan. Genom att tillsätta fällningskemikalie innan filtret bildar den resterande fosforn i avloppsvattnet flockar som avskiljs ihop med mikroplasterna.