I Lidköpings reningsverk behandlas ca 4 000 000 m3 avloppsvatten om året. Reningsverket är dimensionerat för att kunna ta emot avloppsvatten från 45 000 PE (PE= personekvivalenter) och har följande reningskrav att uppfylla på utgående avloppsvatten:

• Totalfosfor får som gränsvärde ej överstiga 0,5 mg/l som medelvärde beräknat under kalenderkvartal.
• BOD7 (organiskt material) får som gränsvärde ej överstiga 15 mg/l som medelvärde beräknat under kalenderkvartal.
• Totalkväve får som riktvärde ej överstiga 15 mg/l beräknat som årsmedelvärde.

Reningsprocess

Lidköpings avloppsreningsverk är uppbyggt som ett konventionellt trestegsreningsverk med följande reningsprocess:

• Mekanisk rening: Avloppsvattnet passerar först genom rensgaller där papper och större material fastnar. Därefter passerar det genom luftade sandfång där grus och sand avskiljs. Sedan tillsätts fällningskemikalie, polyaluminiumklorid, som gör att lösta partiklar i vattnet klumpar ihop sig och sjunker till botten i försedimenteringsbassänger och bildar ett slam.
• Den biologiska reningen sker i aktivslamanläggning, med kväverening i en oluftad denitrifikation- och en luftad nitrifikations-zon, med tillhörande mellansedimenteringsbassänger. Funktionen för kväverening är baserad på att en bakteriekultur byggs upp i form av ett slam som bryter ner organiskt material och kväve. Slammet återcirkuleras därefter till anläggningen och bakterierna kan återanvändas.
• Slutligen finns ett tredje steg för kemisk fällning med flotationsbassänger. Flotationssteget utnyttjas som efterfällnings- och slutpoleringssteg och avskiljer den sista fosforn innan vattnet leds ut till Vänern.

Slammet som bildas i reningsprocessen förtjockas och avvattnas i en centrifug med tillsats av en polymer. Det torra slammet hämtas sedan upp av ett transportföretag som frdelar användningen av slammet vidare.

Såhär ser alltså processen ut idag, vill du veta hur den kommer att se ut i framtiden, läs mer på vår webbplats om Ängens ARV.

Det renade avloppsvattnet leds ut i Vänern. Till Vänern kommer även regn- och smältvatten som runnit av markytan eller hårdgjorda ytor så som gator, tak och parkeringsplatser - så kallat dagvatten. Vatten från Vänern används som råvatten för att producera dricksvatten till kommunens invånare, på så sätt går vattnet runt i ett kretslopp.

Även om avloppsvattnet anses vara rent nog för att släppas ut till naturen igen innebär inte det att vattnet fritt från miljöfarliga ämnen. Reningsverket är anpassat för att rena vattnet från näringsämnen som bidrar till övergödning i vattendrag. Däremot renas inte vattnet från annat som spolas ner i avloppet genom vår dagliga konsumtion, så som läkemedelsrester, mikroplaster eller vardagskemikalier. Med andra ord är det många ämnen som passerar genom reningsverket och helt enkelt hamnar i Vänern, där vi som tidigare nämnat hämtar vatten som vi tillverkar dricksvatten utav. Ämnena som passerar genom reningsverket påverkar dessutom djurliv och ekosystem i sjön. Därför är det viktigt att vi ser över vad vi släpper ut i avloppet och även i dagvattnet.