Detaljplaner - så funkar det
- En detaljplan är en karta och en beskrivning av hur mark- och vattenområden ska användas i kommunen.
- Detaljplanen är juridiskt bindande och bestämmer på en detaljerad nivå vilken markanvändning som får finnas inom planområdet.
- Detaljplaner finns oftast i tätorter och i annan sammanhållen bebyggelse.
- Detaljplanen reglerar såväl bebyggelse som vägar, parker och grönområden
- Målet med detaljplaneringen är att skapa en så bra livsmiljö som möjligt både för dagens invånare, framtida invånare och kommande generationer.
- När man söker bygglov prövas tänkt bebyggelse mot detaljplanen så att det inte strider mot dess innehåll och syfte
Detaljplaneprocessen mer i detalj
Så fungerar detaljplaneprocessen
Eftersom besluten om hur marken ska användas berör många och tar i anspråk samhällets gemensamma resurser så följer detaljplaneringen en särskild planeringsprocess för att garantera att alla som berörs av planen får information om och kommer till tals i planfrågorna.
Program
Innan ett detaljplanearbete påbörjas kan ett planprogram upprättas för att på ett övergripande sätt visa på områdets utgångspunkter, förutsättningar och mål, enligt Plan- och bygglagen (5 kap, 10§). Om området inte finns utpekat som etableringsområde i kommunens översiktsplan, kan ett planprogram behöva upprättas.
Ett planprogram ska på ett övergripande sätt utreda och undersöka förutsättningarna för exploatering av planområdet. Det ska även framgå sådant som vilken slags markanvändning och bebyggelse som kan tillskapas i området, hur kommunikationer till, från och inom området anordnas samt vilka konsekvenser en framtida detaljplaneläggning och etablering kan komma att få för miljöpåverkan. Planprogrammet ska ligga till grund för kommande detaljplan och ska därmed ange utgångspunkter, mål och visioner för planområdet.
Samråd
Det första steget i detaljplaneprocessen är att upprätta en samrådshandling. Denna består av en plankarta med planbestämmelser och illustration över den tänkta etableringen, en planbeskrivning som i text och bilder förklarar planområdets förutsättningar, förändringar, konsekvenser och genomförandet av planen, till samrådshandlingen ska även en miljöbedömning upprättas som visar huruvida planen kommer att medföra betydande miljöpåverkan eller inte.
När samrådshandlingen blivit godkänd för samråd i samhällsbyggnadsnämnden går handlingarna ut på samråd. Samrådstiden bör vara ca sex veckor men är beroende av planens omfattning mm. Under samrådstiden ska kommunen samråda om detaljplanen med sakägare, myndigheter och organisationer, enligt Plan- och bygglagen (5 kap, 11§).
Kungörelse och granskning
Efter samrådet sammanställs och kommenteras inkomna yttranden i en samrådsredogörelse. Eventuella ändringar görs i planhandlingarna efter synpunkter som inkommit under samrådet. När ändringarna samt samrådsredogörelsen blivit godkänd för granskning i samhällsbyggnadsnämnden går detaljplanen ut för kungörelse och granskning. Under granskningstiden, som ska vara minst tre veckor, har allmänheten rätt att framföra synpunkter på planförslaget. Planförslaget ställs då ut i offentliga lokaler, exempelvis på biblioteket och i stadshuset.
Antagande och laga kraft
Efter granskningen sammanställs och kommenteras synpunkter i ett granskningsutlåtande. Om inga större förändringar görs efter granskningen antas detaljplanen av kommunfullmäktige. I fall planen ändras väsentligt efter granskning går den ut på ytterligare en granskning. tre veckor efter att planen blivit antagen vinner den laga kraft, om ingen överklagan skett.
Publicerad:
Senast uppdaterad: